Miss Nowhere...



Hela mitt liv ligger i flyttkartonger, flyttkartonger som inte ska öppnas föränn det är sommar igen. Äntligen är jag påväg någonstans. Jag har tagit arslet ur vagnen och påbörjat det jag velat göra i över ett år. Jag är lite stolt över mig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0